Varje månad, precis bredvid min kalender, skriver jag in något jag är tacksam över varje dag. Varför? För att träna upp mitt positiva tänkande? För att påminna mig om vad jag har och inte vad jag saknar? Tja, båda stämmer, men också för att inse vad mer som är möjligt i mitt liv. 
 
Att visualisera hur man vill ha det och måla upp en bild är något jag använder mig av frekvent men det finns tillfällen då jag märkt att det får mig att begränsa mig mer än vad det hjälper mig se nästa steg på vägen. Som om mitt fokus smalnar av för mycket och allt annat försvinner.
Det kan stämma att det vi fokuserar på är det vi verkar få mer av oavsett vad det är... Men när jag tror jag redan vet hur lycka ska se ut, så blir det svårt att verkligen känna sig lycklig förens jag är DÄR. När det ser ut SÅ. Det begränsar mig för att se vad som är möjligt NU istället. Tidigare har jag skrivit om att sluta jaga ett tillstånd av lycka som är i framtiden och istället tillföra saker som gör dig lycklig i vardagen, i ditt nuvarande tillstånd och detta är ett fantastiskt hjälpmedel för att komma fram till vad det kan vara. 
 
 
Var tacksam för det du kan förändra och som underlättar detta varje dag. 
 
 Fråga dig vad som är möjligt nu.
 
Hur ska det bli möjligt? Hur gör jag det möjligt? Kan jag göra det möjligt? Vad är möjligt nu? I denna situation? Speciellt när jag har svårt att starta något hjälper detta ta pressen från mig. Hur du än mår så finns det en möjlighet till annat. Att välja annat. För mig var det att be om hjälp och lära mig mer om detta:
 
Säg att ditt mål är att bli lycklig. Vad innebär det, kanske att skratta mer? Hur kan du göra det möjligt för dig själv? Vad känns enkelt för att göra det möjligt?
När jag fick dessa frågorna första gången så svarade jag "jag vet inte" i början på majoriteten. "Jag vet inte.... men". Sen fortsatte jag, det bara rullade på med idéer. Jag vet ju vad som får mig att skratta. Jag vet ju att det är möjligt och hur. Ta lite tid att kolla upp en komiker på youtube. Eller videor på djur. Dåliga vitsar från Göteborg som inte borde vara så roliga som de är. 
Så istället för att svara på alla frågor och lista ut allting, så var det så enkelt som att låta sig dras mot det jag visste var möjligt. Jag såg möjligheterna istället. En enkel formulering ändrade mitt perspektiv på mycket. Det gjorde att jag inte behövde ha svaret, bara se vad som var möjligt. Det tillät mig välja det som är lätt, det jag naturligt dras till. Och så ofta vet vi ju innom oss, i vår kärna, vad det är som är lätt att tacka ja till och bjuda in i våra liv. 
 
Så varje dag, hela månaden, varje månad, skriver jag vad jag är tacksam för. Det är vad jag har klarat, gjort, vad jag uppskattar, det som gör mig glad, får mig att känna mig fri och de saker jag haft möjlighet att göra varje dag.

Det som alltid finns med i min BoJu

Användning Kommentera
Varje månad, precis bredvid min kalender, skriver jag in något jag är tacksam över varje dag. Varför? För att träna upp mitt positiva tänkande? För att påminna mig om vad jag har och inte vad jag saknar? Tja, båda stämmer, men också för att inse vad mer som är möjligt i mitt liv. 
 
Att visualisera hur man vill ha det och måla upp en bild är något jag använder mig av frekvent men det finns tillfällen då jag märkt att det får mig att begränsa mig mer än vad det hjälper mig se nästa steg på vägen. Som om mitt fokus smalnar av för mycket och allt annat försvinner.
Det kan stämma att det vi fokuserar på är det vi verkar få mer av oavsett vad det är... Men när jag tror jag redan vet hur lycka ska se ut, så blir det svårt att verkligen känna sig lycklig förens jag är DÄR. När det ser ut SÅ. Det begränsar mig för att se vad som är möjligt NU istället. Tidigare har jag skrivit om att sluta jaga ett tillstånd av lycka som är i framtiden och istället tillföra saker som gör dig lycklig i vardagen, i ditt nuvarande tillstånd och detta är ett fantastiskt hjälpmedel för att komma fram till vad det kan vara. 
 
 
Var tacksam för det du kan förändra och som underlättar detta varje dag. 
 
 Fråga dig vad som är möjligt nu.
 
Hur ska det bli möjligt? Hur gör jag det möjligt? Kan jag göra det möjligt? Vad är möjligt nu? I denna situation? Speciellt när jag har svårt att starta något hjälper detta ta pressen från mig. Hur du än mår så finns det en möjlighet till annat. Att välja annat. För mig var det att be om hjälp och lära mig mer om detta:
 
Säg att ditt mål är att bli lycklig. Vad innebär det, kanske att skratta mer? Hur kan du göra det möjligt för dig själv? Vad känns enkelt för att göra det möjligt?
När jag fick dessa frågorna första gången så svarade jag "jag vet inte" i början på majoriteten. "Jag vet inte.... men". Sen fortsatte jag, det bara rullade på med idéer. Jag vet ju vad som får mig att skratta. Jag vet ju att det är möjligt och hur. Ta lite tid att kolla upp en komiker på youtube. Eller videor på djur. Dåliga vitsar från Göteborg som inte borde vara så roliga som de är. 
Så istället för att svara på alla frågor och lista ut allting, så var det så enkelt som att låta sig dras mot det jag visste var möjligt. Jag såg möjligheterna istället. En enkel formulering ändrade mitt perspektiv på mycket. Det gjorde att jag inte behövde ha svaret, bara se vad som var möjligt. Det tillät mig välja det som är lätt, det jag naturligt dras till. Och så ofta vet vi ju innom oss, i vår kärna, vad det är som är lätt att tacka ja till och bjuda in i våra liv. 
 
Så varje dag, hela månaden, varje månad, skriver jag vad jag är tacksam för. Det är vad jag har klarat, gjort, vad jag uppskattar, det som gör mig glad, får mig att känna mig fri och de saker jag haft möjlighet att göra varje dag.

Går något fel och vi måste omvärdera vad vi gör är det lätt att tänka att man inte ska ge upp och pressa sig själv lite, lite till. Men ”trust the process” sägs det. Situationer uppstår och vi kan alltid välja att acceptera det vi inte kan göra något åt eller göra något åt det vi kan påverka. Det är bara det att det kan vara så svårt nä men är mitt uppe i det! Man har en idé om hur det ska se ut och vi vill så gärna ha framgång i det vi gör, frustrationer eller press driver på oss och vi vill inte misslyckas eller känna att vi bara ger upp. Det ses ner på nästan och det är lätt att se ner på sig själv, personen vi dömer hårdast va alla. Så hur kan vi välja att se på det?

Är det verkligen så att när vi byter mål eller fokus så ger vi upp eller omvärderar vi bara situationen?

 

Som med alla idéer är det rekommenderat att man gör något med sin inspiration, skriv ner en utförlig plan eller agera direkt, annars blir det som med mat; ju längre man smälter det desto mer blir det till skit. Det händer liksom inget. Det bara passerar.


Problemen uppstår när vi väl agerar på något så blir det inte alltid som man tänkt, livet kommer emellan och saker händer. Man inser eller upptäcker att det inte går på det sätt man först tänkt sig eller att det inte passar in i vår livsstil som den är nu.
Ska man behöva vända upp och ner på sitt liv för att få pusselbitarna att passa in? Nej, självklart inte, man ska anpassa vägen till målet. Målet, din vision, kan förändras med tiden även om grundtanken håller sig densamma. Det spelar ingen roll om det rör sig om ett eget företag, ett personligt mål eller ens planeringen inför en fest; kurvan ser ganska lik ut oavsett.

 Jag är här och ska dit; enkelt! Under tiden hittar vi mycket annat som kommer i vägen eller att det inte funkar som vi tänkt.
 

T.ex. har jag träning. Mitt största kors att bära. Min första vision var att gå ner i vikt och bli hälsosam, det finns ju hur mycket tips som helst på nätet, det är bara att följa. Det gick jättebra! Men! Någonstans på vägen orkade jag inte mer, började må dåligt, träningen blev en tröst, en kompensation och till sist en hets. Det var inte alls kul längre. Så, jag behövde ändra min vision av hur det skulle se ut och hur jag skulle nå dit med hjälp av mina tidigare erfarenheter.
Nästa mål var att hitta en balans i hur jag förhåller mig till mat och träning rent mentalt. Därefter blev det att hitta den typen av träning som passade mig bäst, i det tempo jag vill och som passar mig, sedan att må bra rent generellt. Nu handlar det om att separera mitt värde från hur jag ser ut, hur jag tränar och min vikt. Jag vill må bra och vara lycklig, det är allt men åratal av inlärt beteende och av att känn att jag misslyckats tar tid att komma över. Det sitter fortfarande i och det har tagit ÅR att komma över. Jag jobbar fortfarande på det eftersom känslorna att vara tillbaka på ruta ett stoppar mig.

 

Man kommer aldrig vara tillbaka på ruta ett. 

 

På samma sätt försöker jag fortfarande  lista ut vad jag vill uppnå med alla de mål jag listat i min bujo och självklart min bullet journal i sig! Den har redan hjälpt mig SÅ mycket, men hur ska jag kunna förmedla det bättre? Jag vill så gärna, men behöver jag prestera bra på alla fronter i liver just nu? Är det inte nog med att räcka till också tänker jag? Lite på att det tar tid, men kommer funka eftersom jag fortfarande vill.

Jag tänker att om man kan justera sin vision och är bekväm med att detta är en naturlig del av processen, måste man också vara bekväm med att det inte är alltid man kan satsa på alla saker samtidigt. Man måste prioritera och lära sig av en sak i taget, annars kommer känslorna av att inte räcka till, inte göra nog eller att bara inte vara bra.
Fokusera på att vara bra på en sak i taget, det som behövs nu! Bara det och känn att du verkligen bara behöver satsa på det. Om man tittar på den stora bilden och försöker sortera lite bland alla de känslor vi har så är det ibland lättare att se helheten.
Kanske räcker det med att jobba heltid eller finnas där för sin familj på bästa sätt? Det räcker. Det är bra nog. Sånt som inte ger glädje men som vi ändå försöker göra och hinna med kanske inte ska vara med i planeringen alls just nu?

Är det mycket i skolan eller semestern precis har dragit igång så drar man kanske inte igång med ett seriöst träningsprogram där man inte får äta godis, ska träna 2 gånger om dagen eller inte kan slappna av när man behöver det. Kanske är det bra att ta tid att slappna av mer om vi mår bra av det?
Är det mycket på jobbet kanske man inte också måste hinna träffa alla man känner eller vara volontär?

 Min ganska så tomma vecka just nu, inget mer planerat än det som ger ren glödje eller som jag verkligen vill. Inga måsten på dagarna men en att göra lista som påminner mig om små saker jag eller mannen tar hand om. Små men goda vanor är vad vi försöker etablera! <3



Det låter väl helt ok att räcka till och lägga krutet där det behövs? 

Att omvärdera sina visioner

Allmänt Kommentera

Går något fel och vi måste omvärdera vad vi gör är det lätt att tänka att man inte ska ge upp och pressa sig själv lite, lite till. Men ”trust the process” sägs det. Situationer uppstår och vi kan alltid välja att acceptera det vi inte kan göra något åt eller göra något åt det vi kan påverka. Det är bara det att det kan vara så svårt nä men är mitt uppe i det! Man har en idé om hur det ska se ut och vi vill så gärna ha framgång i det vi gör, frustrationer eller press driver på oss och vi vill inte misslyckas eller känna att vi bara ger upp. Det ses ner på nästan och det är lätt att se ner på sig själv, personen vi dömer hårdast va alla. Så hur kan vi välja att se på det?

Är det verkligen så att när vi byter mål eller fokus så ger vi upp eller omvärderar vi bara situationen?

 

Som med alla idéer är det rekommenderat att man gör något med sin inspiration, skriv ner en utförlig plan eller agera direkt, annars blir det som med mat; ju längre man smälter det desto mer blir det till skit. Det händer liksom inget. Det bara passerar.


Problemen uppstår när vi väl agerar på något så blir det inte alltid som man tänkt, livet kommer emellan och saker händer. Man inser eller upptäcker att det inte går på det sätt man först tänkt sig eller att det inte passar in i vår livsstil som den är nu.
Ska man behöva vända upp och ner på sitt liv för att få pusselbitarna att passa in? Nej, självklart inte, man ska anpassa vägen till målet. Målet, din vision, kan förändras med tiden även om grundtanken håller sig densamma. Det spelar ingen roll om det rör sig om ett eget företag, ett personligt mål eller ens planeringen inför en fest; kurvan ser ganska lik ut oavsett.

 Jag är här och ska dit; enkelt! Under tiden hittar vi mycket annat som kommer i vägen eller att det inte funkar som vi tänkt.
 

T.ex. har jag träning. Mitt största kors att bära. Min första vision var att gå ner i vikt och bli hälsosam, det finns ju hur mycket tips som helst på nätet, det är bara att följa. Det gick jättebra! Men! Någonstans på vägen orkade jag inte mer, började må dåligt, träningen blev en tröst, en kompensation och till sist en hets. Det var inte alls kul längre. Så, jag behövde ändra min vision av hur det skulle se ut och hur jag skulle nå dit med hjälp av mina tidigare erfarenheter.
Nästa mål var att hitta en balans i hur jag förhåller mig till mat och träning rent mentalt. Därefter blev det att hitta den typen av träning som passade mig bäst, i det tempo jag vill och som passar mig, sedan att må bra rent generellt. Nu handlar det om att separera mitt värde från hur jag ser ut, hur jag tränar och min vikt. Jag vill må bra och vara lycklig, det är allt men åratal av inlärt beteende och av att känn att jag misslyckats tar tid att komma över. Det sitter fortfarande i och det har tagit ÅR att komma över. Jag jobbar fortfarande på det eftersom känslorna att vara tillbaka på ruta ett stoppar mig.

 

Man kommer aldrig vara tillbaka på ruta ett. 

 

På samma sätt försöker jag fortfarande  lista ut vad jag vill uppnå med alla de mål jag listat i min bujo och självklart min bullet journal i sig! Den har redan hjälpt mig SÅ mycket, men hur ska jag kunna förmedla det bättre? Jag vill så gärna, men behöver jag prestera bra på alla fronter i liver just nu? Är det inte nog med att räcka till också tänker jag? Lite på att det tar tid, men kommer funka eftersom jag fortfarande vill.

Jag tänker att om man kan justera sin vision och är bekväm med att detta är en naturlig del av processen, måste man också vara bekväm med att det inte är alltid man kan satsa på alla saker samtidigt. Man måste prioritera och lära sig av en sak i taget, annars kommer känslorna av att inte räcka till, inte göra nog eller att bara inte vara bra.
Fokusera på att vara bra på en sak i taget, det som behövs nu! Bara det och känn att du verkligen bara behöver satsa på det. Om man tittar på den stora bilden och försöker sortera lite bland alla de känslor vi har så är det ibland lättare att se helheten.
Kanske räcker det med att jobba heltid eller finnas där för sin familj på bästa sätt? Det räcker. Det är bra nog. Sånt som inte ger glädje men som vi ändå försöker göra och hinna med kanske inte ska vara med i planeringen alls just nu?

Är det mycket i skolan eller semestern precis har dragit igång så drar man kanske inte igång med ett seriöst träningsprogram där man inte får äta godis, ska träna 2 gånger om dagen eller inte kan slappna av när man behöver det. Kanske är det bra att ta tid att slappna av mer om vi mår bra av det?
Är det mycket på jobbet kanske man inte också måste hinna träffa alla man känner eller vara volontär?

 Min ganska så tomma vecka just nu, inget mer planerat än det som ger ren glödje eller som jag verkligen vill. Inga måsten på dagarna men en att göra lista som påminner mig om små saker jag eller mannen tar hand om. Små men goda vanor är vad vi försöker etablera! <3



Det låter väl helt ok att räcka till och lägga krutet där det behövs? 

Min bullet journal var det första systemet som funkade för mig när det gäller planering. Jag har alltid haft listor överallt och planer på vad jag ska göra men inte kunnat ha den översikt som jag velat. Inte heller har jag kunnat se och lära mig så mycket om mig själv som jag kunnat med hjälp av denna metoden och förstå att det tar tid att lista ut vad som funkar. Det ger en enorm frihet, både att skapa, lägga upp min tid och att återkoppla till allt jag gör. Min bullet journal påminner mig mycket mer än någon annan kalender om vad jag vill och hur det måste få ta tid, för det är att vara konsekvent som gör skillnaden. Jag tror att det är en av de saker man ser mest av när man letar information om målsättning och att uppnå sina drömmar.

 

Att ha min journal till hands gör att jag faktiskt att jag påminner mig om vad jag vill, eller i alla fall om vad jag har velat och låter mig inse hur jag ska fortsätta med dem eller om de kanske inte var så viktiga som jag först trodde. Den låter mig hålla ett öga på min framgång på de sätt som jag vill eller som jag vet funkar för mig genom olika designer.
Ex. tränings-tracker som hjälper mig se att jag håller mig konsekvent och också att det inte gör en enorm skillnad om jag inte gör samma sak vecka in och vecka ut. Jag har inte uppnått allt jag vill än, men jag har verkligen får insikt i hur det skulle gå till och hur jag kan peppa mig själv till att få det gjort. Det är ett maraton, inte ett race!

Den får mig att hålla mina tankar positiva genom mina citat, påminnelser, tacksamhetssamlingar och motiverande idéer. Jag skriver ner om jag kommer på något bra, märker om jag gillar något lite extra och ihop med min dagbok kan jag reflektera och välja in mer i mitt liv som jag mår bra av i nuet (läs om att mäta lycka). Det hjälper mig se att misstag händer och att jag varierar i mitt humör helt naturligt. Det betyder inte att jag är nere, dålig på något sätt eller negativ som person, bara att det händer naturligt att jag inte är på topp alltid. Det syns på hur mycket energi jag vill lägga ner i journalen. Vissa veckor är det funktion före allt och andra vill jag bara ha journalen som min kreativa outlet. Jag ser mig själv bättre och accepterar det mer, jag kan låta mig själv ta det lugnt och välja att vara positiv oftare! Det är mycket försöka och gör det igen.

Blommor från den 21 april. Glöm inte hur bra det kan kännas att ge sig själv ibland!
 

Den ger idéer och för mig att testa nya saker. Det finns SÅ mycket inspiration för hur man ska göra detta och ibland är det överväldigande, men också inspirerande! Jag testar mig fram mycket mer och låter mig vara öppen för mer än vad som får plats i boken. 

Mitt mål att hitta nya sätt att hålla kontakten bättre med vänner har inneburit att gästa spelkvällar, pärla med ung cancer och fika, att jag är noggrannare med att höra av mig och att jag skriver tack-kort eller födelsedagshälsningar för hand mycket oftare. Detta har i sin tur gjort att jag tränar på min handstil mer. Allt är inspirerat från att brain-storma, sen testa och jag hittar hela tiden nya sätt genom det stora communityt som finns att göra.  

 

Slutligen är det som jag älskar mest är att det inte krävs mycket mer än en bok, penna och idéer. I informationsåldern finns det så mycket att hitta i böcker, på nätet och i gemenskapen på facebook, pintrest eller tumblr. Hur ska du lägga upp dina mål? Lär dig från de som har erfarenheten av att följa sina drömmar! Hur ska du göra för att inte ge upp och hålla motivationen uppe? Se efter vilka som också har kämpat med att fortsätta sin resa! Gör det som passar dig och låt verkligen journalen vara din egen, inget i den kan kritiseras eller vara dumt. Vi börjar alla någonstans och vi har alla möjlighet att nå toppen!

Vad gör min Bullet Journal för mig?

Allmänt Kommentera

Min bullet journal var det första systemet som funkade för mig när det gäller planering. Jag har alltid haft listor överallt och planer på vad jag ska göra men inte kunnat ha den översikt som jag velat. Inte heller har jag kunnat se och lära mig så mycket om mig själv som jag kunnat med hjälp av denna metoden och förstå att det tar tid att lista ut vad som funkar. Det ger en enorm frihet, både att skapa, lägga upp min tid och att återkoppla till allt jag gör. Min bullet journal påminner mig mycket mer än någon annan kalender om vad jag vill och hur det måste få ta tid, för det är att vara konsekvent som gör skillnaden. Jag tror att det är en av de saker man ser mest av när man letar information om målsättning och att uppnå sina drömmar.

 

Att ha min journal till hands gör att jag faktiskt att jag påminner mig om vad jag vill, eller i alla fall om vad jag har velat och låter mig inse hur jag ska fortsätta med dem eller om de kanske inte var så viktiga som jag först trodde. Den låter mig hålla ett öga på min framgång på de sätt som jag vill eller som jag vet funkar för mig genom olika designer.
Ex. tränings-tracker som hjälper mig se att jag håller mig konsekvent och också att det inte gör en enorm skillnad om jag inte gör samma sak vecka in och vecka ut. Jag har inte uppnått allt jag vill än, men jag har verkligen får insikt i hur det skulle gå till och hur jag kan peppa mig själv till att få det gjort. Det är ett maraton, inte ett race!

Den får mig att hålla mina tankar positiva genom mina citat, påminnelser, tacksamhetssamlingar och motiverande idéer. Jag skriver ner om jag kommer på något bra, märker om jag gillar något lite extra och ihop med min dagbok kan jag reflektera och välja in mer i mitt liv som jag mår bra av i nuet (läs om att mäta lycka). Det hjälper mig se att misstag händer och att jag varierar i mitt humör helt naturligt. Det betyder inte att jag är nere, dålig på något sätt eller negativ som person, bara att det händer naturligt att jag inte är på topp alltid. Det syns på hur mycket energi jag vill lägga ner i journalen. Vissa veckor är det funktion före allt och andra vill jag bara ha journalen som min kreativa outlet. Jag ser mig själv bättre och accepterar det mer, jag kan låta mig själv ta det lugnt och välja att vara positiv oftare! Det är mycket försöka och gör det igen.

Blommor från den 21 april. Glöm inte hur bra det kan kännas att ge sig själv ibland!
 

Den ger idéer och för mig att testa nya saker. Det finns SÅ mycket inspiration för hur man ska göra detta och ibland är det överväldigande, men också inspirerande! Jag testar mig fram mycket mer och låter mig vara öppen för mer än vad som får plats i boken. 

Mitt mål att hitta nya sätt att hålla kontakten bättre med vänner har inneburit att gästa spelkvällar, pärla med ung cancer och fika, att jag är noggrannare med att höra av mig och att jag skriver tack-kort eller födelsedagshälsningar för hand mycket oftare. Detta har i sin tur gjort att jag tränar på min handstil mer. Allt är inspirerat från att brain-storma, sen testa och jag hittar hela tiden nya sätt genom det stora communityt som finns att göra.  

 

Slutligen är det som jag älskar mest är att det inte krävs mycket mer än en bok, penna och idéer. I informationsåldern finns det så mycket att hitta i böcker, på nätet och i gemenskapen på facebook, pintrest eller tumblr. Hur ska du lägga upp dina mål? Lär dig från de som har erfarenheten av att följa sina drömmar! Hur ska du göra för att inte ge upp och hålla motivationen uppe? Se efter vilka som också har kämpat med att fortsätta sin resa! Gör det som passar dig och låt verkligen journalen vara din egen, inget i den kan kritiseras eller vara dumt. Vi börjar alla någonstans och vi har alla möjlighet att nå toppen!